Jag försöker tänka och förmedla till kursdeltagare att sådant man är missnöjd med inte är misslyckanden utan ofärdigt eller i de fall man inte orkar jobba vidare, något man lärt sig av. Jag sparar alla mina "ofärdiga" bronsprojekt i en burk som kommer väl till användning när jag har bronslera kurs, av varje pryl finns något att lära. Det här har varit ett av de mer meningslösa tingen där i. Det skulle ha blivit en blomma men framsidan sintrade inte. Det var en så enkel design, inte ihåligt, tjockt eller komplext på något sätt, bara en enkel utskuren form med mönster på. Den borde ha sintrat men det var andra gången jag brände bronslera, bronsleran hade precis kommit och instruktionerna jag brände efter var fel. 
Nu nästan två år senare har jag faktiskt gjort färdigt min blomma. Det var när jag skulle göra en julklapp till svärmor. Jag hade en idé om att jag ville i infoga en bild av Lovisa (min dotter) i ett smycke och jag behövde något ram-liknande. Men dottern tar ju en hel del tid i anspråk så det fanns inte tid att göra något från början. Jag såg blomman där bara baksidan och kanterna sintrat och tänkte att det skulle vara intressant att se om det gick att göra något presentabelt från detta totalhaveri.
Fotografiet limmade jag fast med epoxy lim och sedan dekorerade jag med glitter och ögonskugga varvat med epoxy. På framsidan fäste jag en vit pärlemor "sten". Det blev helt OK, inte mitt bästa verk men ett lyckat experiment. Och ja det går faktiskt att göra något av det mesta, men det kan ta lite tid innan man kommer på vad som skall göras.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar