Rösta på min ros

Ros av koppar- och silverlera. Den är inskickad som tävlingsbidrag. Rösta på den innan den 21 maj : http://www.metalclaytoday.com/

Tävlings resultat

Fick veta resultatet på Japan tävlingen i dag. Känner mig fånig, för jag visste ju att jag inte skulle få något pris, och ändå blev jag besviken. Men jag är mer taggad än nedslagen. Jag behöver jobba mer på finnish, jobba längre på ett o samma smycke, utmana mig mer genom att göra mer avancerade saker, kanske mer detaljerade saker eller smycken med kluriga lösningar och mekanismer, smycken som kan öppnas, vändas eller förändras på andra sätt. Och nu när jag skall jobba och min sambo skall vara föräldraledig har jag tid att fördjupa mig i projekt. Äntligen!
Titta och njut av Hopkowicz Agnieszkas galleri, hon vann "award of exellence for overseas artist" i tävlingen.

Gratis nättidning och tävling

Metal Clay Today är en gratis nättidning. De har utlyst en tävling med tema "new beginnings" med deadline den första maj. Det är inga stora vinser, men för min del är det inte det som räknas utan jag tycker det är roligt att göra tävlingsbidrag för att utmana mig själv och för att förhoppningsvis få mer exponering av mina skapelser. I den här tävlingen läggs bidragen ut på nätet och sedan kan vem som helts vara med och rösta fram vinnaren

Ammoniter

Så här ser de ut, de är inte färdiga än utan jag skall skulptera vidare på dem. Det slår mig när jag fotograferar dem att från baksidan ser de lite ut som bajskorvar, inte riktigt den effekten jag är ute efter. Det blir ju bättre när man bränner dem och metallen framträder. Men det är precis det här jag menar med att naturen kan vinna på att modifieras, i alla fall när det gäller smycken. En mer abstrakt form i stället för så naturtrogen skulle nog ge finare smycken.

Att göra

• Göra färdigt smycket till metalclayfindings tävlingen.
• Bränna den nya brons- och kopparleran. Inför min fortsättningskurs som är en bland metallkurs, vill jag experimentera mer med bränning och jämföra alla möjligheter så att jag vet mer om för och nackdelar med varje metod.
• Skriva en artikel som jag skall försöka få publicerad i Metal Clay Artist Magazine. Jag har upptäckt en teknik som jag tycker är smått revolutionerande, enkel men väldigt användbar om man vill göra flera likadana smycken. Jag har inte läst eller hört någon annan använda samma teknik, men eftersom den är så enkel så är det mycket troligt att någon annan snart kommer på den (om den nu inte redan är i bruk utan att jag vet om det). Det här året strävar jag efter att göra mig ett namn utomlands i metallera världen, och att få något publicerat på engelska skulle hjälpa (om man lever efter jantelagen kommer man ingenstans).
• Designa ett smycka att sälja via Designtorget. De tar mycket i provision men det kan vara bra ställe att synas. Då måste jag hitta på något fint, fyndigt och gärna orginellt. Dessutom bör det gå snabbt att göra så att jag får betalt för min arbetstid. Överlag måste jag börja sälja mer smycken och hitta nya säljkanaler.
• Inreda ateljén i Årsta med arbetsplats och exponering av smycken mm.
• Jag har även tänkt försöka hålla en utställning i ateljén i slutet av maj, eller i juni. Som tema har jag tänkt "het konst"  det vill säga keramik, glas och metallera, konstarter/hantverk där man på något sätt använder sig av värme. Om du vill vara med och ställa ut hör av dig!

Vid sidan av allt är det badrum och kök som skall planeras och renoveras. S blir föräldraledig i april, jag ser fram till att lämna över ansvaret börja jobba på allvar, jag har saknat att kunna gå upp helt i ett projekt, utan att bli avbruten. När jag börjar jobba kommer jag att sakna att vara nära henne som nu och friheten att träna, promenera och dra ut på äventyr (nästan) när som helst på dagen. Optimist som jag är vill jag tro att all tid blir mer kvalitetstid när jag kliver ur föräldraledighets bubblan eftersom jag både kommer ha vuxen tid och tid med Lovisa.

Fossil

I dag var jag på Geocity och handlade mineral och fossil för att infatta i smycken. (alla fossil måste infattas efter att smycket är bränt.) Jag har varit på jakt efter pyritiserad ammonit sedan jag såg en på nätet för några veckor sedan. Förutom att ev infatta den i ett smycke vill jag göra en silikonform av den så att jag kan göra ammoniter i olika metalleror. Jag tror att ammoniten är ganska skör och den har en massa skrymslen och vrån är så det finns risk att delar lossnar när jag skall drar loss den från silikonen. Det skulle kännas riktigt illa att förstöra något så fint som är 180-200 miljoner år gammal. Jag kanske använder ammoniten som modell i stället och skulpterar fram något i den stilen.

Jag tycker ofta att naturens former vinner på att modifieras en aning. Många gånger när jag gjort en form av tex en snäcka, gör jag en koppar- eller bronskopia som jag sedan skulptera vidare på. Bronsclay och Copperclay är toppen att tälja i, de är mjukare och lättare att tälja i än i silverlera.

Krympplast

En vän till mig mailade mig den här länken:

http://www.planetjune.com/blog/shrink-plastic-ring-tutorial/ Jag var genast tvungen att prova, krympplast hade jag redan. Ringskenorna kunde kanske kombineras med metallera. Jag hade en överbliven bronsblomma som skulle passa. Min tanke var att sticka en hattnål igenom plasten och blomman, göra en ögla som stopp och fästa pärlor på öglan. Jag gjorde ett enkelt test och dekorerade krympplasten med svart kulspetspenna. Ringskenan skulle formas snabbt då den var het, inte lätt men efter några försök blev det bra. Testringen fick vara utan hål eftersom jag var tveksam till hur hållbar ringskenan skulle vara. Lite senare satt Lovisa i mitt knä och lekte med ringen, på tre röda drog hon sönder den. Så av krympplast kan man göra mycket skoj, men tyvärr bara engångsringar.  

Tävlings tips

Här är några fler tävlingar man kan skicka in bidrag till, oftast skickar man inte in de fysiska bidragen utan fotografier. Även om du inte själv är intresserad att delta kan du här beundra tidigare års vinnare och bli inspirerad:

Jewelry Arts Awards http://www.jewelryartistmagazine.com/contest/ Deadline 1 april 2010, det kostar att delta. Inte mycket av silverlera men väldigt mycket fint.

http://www.metalclayartistmag.com/designcontest.html har förlängt sin deadline till den 1 april 2010. Om du vill beställa tävlingskitet eller andra saker från Metal Clay Findings måste du maila dem, via deras formulär går det inte att beställa till Sverige i dag.  Tävlingsbidraget skall bestå till största del av silverlera och innehålla minst tre delar från deras tävlingskit.

Bead dreams competition Deadline den 5 april 2010. Det kostar att delta. Olika kategorier, en för metallera.

2010 Passion Award Deadline den 1 maj 2010. Det kostar att delta.

The Art and Design of Metal Clay Jewelry Calendar 2011 Från den 15 juni til den 15 augusti tar Holly Gage emot bidrag till sin kalender. Endast föremål som består till största del av metallera. Det kostar inget att delta. Man får inget pris om man kommer med men man får mycket exponering.

Saul Bell Award Deadline för 2011 blir förmodligen i slutet av året eller i början av 2011. Det kostar att delta. Olika kategorier, en för metallera. Fint galleri.

Cats

Så här blev tävlingsbidraget till "Your Design Rock".  Katterna och knäppet är gjorda av kopparlera och öglorna av bronstråd som jag lödit fast. Som vanligt var jag ute i sista minuten. Jag skall jobba vidare på finnishen putsa/slipa endel och prova att patinera armbandet. Till smycket skulle man bifoga en text om tankar bakom. Här är min krattiga text på engelska (jag hade inte ens tid att gå igenom den och kontrollera stavfel mm innan bidraget skulle vara inne):

"I carved and sculpted a cat head from copper clay. From this I made a mould that I used to the other cats, I then carved the faces a bit to make each one different. The first cat that I made had leggs and a more realistic body, I then decided that it would be unpraktical in a bracelet since it would easily get stuck in things. Instead I gave the cats more symbolic snakelike bodies. I think cats look and move a little like snakes. I wanted the bracelet to be mostly carved and sculped metal, but wasn´t sure how big to make the cats since copper clay shrinks so much. The third cat I made to have in spare, lucky becouse with it the bracelet fitts perfectly."

Fler tävlingsbidrag

Av det här tävlingskitet skulle man göra ett smycke där minst tre delar användes. Efter mycket plockande med delarna fick jag ihop en idé där minst 4 delar kom till användning, de båda tuberna, den stora öglan samt den större stenkistan. Ett par av silverkulorna skulle vara lätt att få in som dekoration senare utan att planering krävdes. Jag hade bara beställt ett tävlinskit så det var viktigt att inte sabba någon del utan göra rätt i varje moment. Det var en nyttig utmaning för mig för det är inte alls som jag brukar arbeta utan van som jag är vid keramik har jag ett behov av att klämma, känna och modellera fram mina alster. 

Nu skall jag bara hitta en sten som passar. Stenkistan är i ett vanligt mått och det går säkert att hitta en sten med rätt passform om man har tid att leta, men jag tänker slipa ned en större sten. Det får bli snäckskal eller kanske bärnsten som är mjukt och lätt att slipa.

Jag kan inte bestämma mig för vad jag tycker. Jag tycker om att hjulen kan röra sig och att smycket kan snurra runt axeln så att slumpen avgör när silver- eller bronshjulet hamnar fram. Det är överdelen som jag inte är helt nöjd med men jag kan inte komma på vad och hur jag kan ändra för att det skall bli bättre. Kanske blir jag nöjd när stenen är på plats och smycket är färdigputsat och patinerat.

Pärlorna

Så här blev pärlorna. Den som var helt rund blev bäst. På de andra hade jag tänkt infatta stenar. Men  jag tänke inte på hur tyngdpunkten på pärlorna skulle bli. Så när man har dem på ett halsband så hänger "framsidan" nedåt så att den inte syns. Någon gång så småningom skall jag jobba vidare med pärlorna och omdesigna dem på något sätt så att tyngdpunkten blir rätt.

Tävlingsbidrag

Det här är tävlingsbidraget som jag skickade i väg till den japanska tävlingen. Med tanke på tiden jag hade på mig, någon timme per dag då Lovisa sov under ca en vecka, så är jag nöjd. Den mesta tiden lade jag på att jobba med mina pärlor som inte blev som jag tänkte, så den idéen sparar jag till något annat.

Det är likt "kristallbollen" jag gjorde tidigare. Skillnaden på denna är att den är lite större, att den är dekorerad innuti och även lite mer utanpå, samt att hänget går att ta loss från halsbandet så att man kan växla mellan olika pärlhalsband. Om jag skall göra ett liknande smycke igen så skall jag göra ett annat typ av lås. Jag tycker att det här låset är fint och att det passar stilen men jag skulle inte vilja sälja ett smycke med det här låset eftersom man blir tvungen att klämma på det och justera det emellanåt. Det blir lite glapp mellan de två halvorna och jag vågar inte lita på att det håller ihop i alla lägen.

Tävlingar

Det är roligt att göra tävlingsbidrag! Här är två tävlingar till som jag skall skicka in bidrag till: http://www.metalclayfindings.com/metalclaycontest.aspx och http://www.rings-things.com/contest/index.html. Det som är bra med tävlingar är att man får motivation att utmana sig själv och därmed utvecklas. Den senaste tiden har jag ägnat mestadels åt experimenterande med material och tekniker, i mellanåt leder det till upptäckter men oftast inte. De flesta projekt blir det bara skräp av och det är inte är speciellt tillfredsställande. Då är det härligt att göra motsatsen i bland och ägna sin kunskap, fantasi och tid till att göra tävlingsbidrag och förädla material i stället för att sabba det.

Prestationsångest

Jag har blivit tillfrågad om jag vill skicka in ett bidrag till "2010 Silver Accessories Contest" som organiseras av AIDA (som tillverkar Art Clay) i japan och det vill jag givetvis men bidraget skall skickas i väg senast den 5 januari. Man kan göra vad man vill eller göra något efter temat  "connections". Jag tycker det känns som en större utmaning att  följa temat och i förrgår natt slog inspirationen ned. Jag fick en idé om att göra större pärlor, tre stycken, som går att fästa på ett halsband och i varandra på olika sätt. Sedan dess har jag jobbat med projektet så fort Lovisa sovit. Nu jobbar jag i kopparlera, tävlingsbidraget skall vara i silver, men jag måste testa min idé och få mekaniken att fungera innan jag ger mig på silvret. I någon av pärlorna skall jag eventuellt kombinera -koppar och silverlera.

Just nu känns det som att jag tagit mig vatten över huvudet. Så i dag började jag samtidigt jobba med en annan idé. Jag tänkte göra en variant av min "kristallboll". I stället för att göra den öpningsbar tänkte jag ha en kopparpärla innuti. Jag hinner inte göra en öppningsbar variant och min gamla "kristallboll" har blivit gammal och sliten så den kan jag inte skicka i väg.

Silver på brons

Snöflingan är gjord i bronslera i en stämpel som jag skulpterat. Efter att ha brännt bronsleran har jag ringlat ut en korv av silverlera och svept den runt bronset. När jag brännt smycket igen har det uppstått små sprickor i silvret när det krypt runt bronset. Detta kan man laga genom att fylla i med silverpasta och lera och bränna igen, eventuellt flera gånger för att helt få bort sprickorna.

Kombinationer av silver och brons

Den senaste tiden har jag mest gjort presenter. Som tack för en trevlig nyårsmiddag och ett sent tack för hjälpen med korrekturläsning av min bok ville jag ge ett enkelt vardagssmycke till min journalist vän Maria.





Hänget består av sterlingsilverplåt som jag böjde till en ögla i överkant, på det har jag lött fast en silverblomma och en bronsblomma. Innan jag lödde dit blommorna hamrade jag in Marias namn på baksidan. Bronset och sterlingsilvret oxiderade när jag lödde fast blommorna. I stället för att lägga smycket i syrabad har jag slipat bort beläggningen Om man lägger bronset i syrabad blir det nämligen kopparfärgat och det ville jag inte i detta fall. I de flesta fall då jag kombinerar brons och silverlera nöjer jag mig med att slipa bort oxiden från bronset i stället för att köra smyckena i syrabad. Det blir lite mörkt kvar i skrypslen och vrån men jag tycker att det är fint då det ger kontraster som gör detaljer tydligare.

Detta smycke gjorde jag till min vän Sanna som gjorde en stor insats och hjälpte mig att överföra min bok från ett layout program till ett annat så att allt blev rätt inför tryckningen. Nu när det är färdigt är jag tveksam till om det är hennes stil så kanske hittar jag på något annat till henne i slutändan. De små bronsblommorna blev över när jag gjorde en serie örhängen. De passade perfekt nu när jag ville kombinera silver och brons. Att bara infatta en blomma i silver tyckte jag var för smått, två blommor som hänger ihop passade bättre och gav mig samtidigt möjlighet att öva på att göra "gångjärn".

När jag brände detta smycke oxiderade bronset mer än i smycket ovan. Jag brände ju detta smycke längre när jag härdade silverleran, bronsblomman i tidigare smycke lödde jag fast, vilket bara tar några sekunder. Ett knep för att få bort endel av oxiden är att doppa smycket i vatten när det är hett direkt efter bränning men det kan man bara göra med smycken utan brännbara stenar.

Epoxy ingjutning

Jag försöker tänka och förmedla till kursdeltagare att sådant man är missnöjd med inte är misslyckanden utan ofärdigt eller i de fall man inte orkar jobba vidare, något man lärt sig av. Jag sparar alla mina "ofärdiga" bronsprojekt i en burk som kommer väl till användning när jag har bronslera kurs, av varje pryl finns något att lära. Det här har varit ett av de mer meningslösa tingen där i. Det skulle ha blivit en blomma men framsidan sintrade inte. Det var en så enkel design, inte ihåligt, tjockt eller komplext på något sätt, bara en enkel utskuren form med mönster på. Den borde ha sintrat men det var andra gången jag brände bronslera, bronsleran hade precis kommit och instruktionerna jag brände efter var fel.

Nu nästan två år senare har jag faktiskt gjort färdigt min blomma. Det var när jag skulle göra en julklapp till svärmor. Jag hade en idé om att jag ville i infoga en bild av Lovisa (min dotter) i ett smycke och jag behövde något ram-liknande. Men dottern tar ju en hel del tid i anspråk så det fanns inte tid att göra något från början. Jag såg blomman där bara baksidan och kanterna sintrat och tänkte att det skulle vara intressant att se om det gick att göra något presentabelt från detta totalhaveri.

Fotografiet limmade jag fast med epoxy lim och sedan dekorerade jag med glitter och ögonskugga varvat med epoxy. På framsidan fäste jag en vit pärlemor "sten". Det blev helt OK, inte mitt bästa verk men ett lyckat experiment. Och ja det går faktiskt att göra något av det mesta, men det kan ta lite tid innan man kommer på vad som skall göras.

Lampwork

Tittar på glas och är sugen på att lampworka. Det har jag inte gjort sedan min dotter föddes (mer än ett år sedan, hon fyller ett i morgon). Vilka Fantastiska pärlor som många gör, vilken stadig hand och precision med stringersen, men inget mot denna, vilka roliga snuskiga glaskonstverk. Jag tror inte jag skulle ens våga peta på så tunna och sirliga glasföremål. Tänk att vara så duktig på något. Jag är optimist, vill tänka att allt är möjligt, och jag tror att om man tänker så blir så mycket mer möjligt. Till exempel tänker jag att jag kan bli duktig på vad jag vill. Jag skulle också kunna göra sådanna glasskulpturer, om jag lägger ned tio års tid eller mer. Jag skulle väldigt gärna kunna göra sådanna, men inte tillräckligt för att lägga ned den tiden. När det finns så mycket roligt att ägna sig åt, inte vill jag bara göra en sak, nej jag vill experimentera, leka och lära mig mer om fler saker. Man blir lite splittrad i bland då, men jag tror man har roligare så.